Mineralernas systematik - kemiska formler
Studiecirkel i samarbete med Medborgarskolan och VBGF
En studiecirkel som hålls på tisdagar i VBGF:s Mineralmuseum med start i mars. Cirkeln omfattar cirka sex träffar. Cirkelledare Håkan Wieck. Anmälan kan göras till hakan.wieck@telia.com eller telefon 072-5614844. Studiecirkeln kommer att presenteras på VBGF:s årsmöte 2020-02-23.
Syfte
Att förstå innebörden av mineralernas kemiska formler och samband mellan det kemiska formelspråket och kristallstruktur.
Innehåll
- Vad kännetecknar mineral
- Definition
- Exempel på mineral och icke mineral (exempel)
- Kemiska beteckningar på mineral (exempel)
- Atomer och molekyler
- Atomens beståndsdelar: Protoner, neutroner och elektroner
- Molekyler
- Aggregationstillstånd (faser): fast- flytande- gas
- Förekomst i jordskorpan
- Periodiska systemet
- Elektronskal (s, p och d-skal)
- Positiva joner och negativa joner (exempel)
- Grupper och perioder, Uppbyggnad (Hunds regel)
- Ädelgasstruktur (Oktettregeln)
- Kemiska bindningar
- Jonbindning
- Kovalent bindning
- Metallbindning
- Kristallkemi
- Koordinationstal och koordinationsförhållanden, jonradier
- Bestämning av kristallstruktur med röntgendiffraktion
- De sju kristallsystemen
- Vi bygger kristaller med magnetiska kulor och pappfigurer
- Polymorfi (samma kemiska sammansättning men olika kristallegenskaper)
- Isomorfi (samma kristallegenskaper men olika kemiskt innehåll)
- Substitution och blandserier
- Mineralbestämning genom kemisk analys
-
Klassificering enligt Nickel-Struntz
sker efter den negativa jonen. För grundämnen gäller inte denna ordning där andra typer av bindningar förekommer (metallbindning och kovalent bindning)
Klass I Grundämnen
Klass II Sulfider
Klass III Halogenider
Klass IV Oxider och hydroxider
Klass V Karbonater
Klass VI Sulfater, kromater, molybdater och wolframater
Klass VII Fosfater arsenater och vanadater
Klass XIII Borater
Klass IX Silikater
- Litteratur och länkar till nyttiga sidor på internet
Sidan skapad 2020-02-23